bergmanskans

Ja andra djur, just nu har vi en katt, som heter Elof. Han blir 4 år nu i november.
Han är en speciell katt, folkskygg utav bara helvete, ända han accepterar som kommer hem till oss är Annichen, då kommer han fram. Han är skeptisk men han kommer fram iaf!

Ska om 13 dagar hämta en till katt som heter Evert, han är en långhårig liten lurv.. Längtar massor tills jag får  hämta hem honom.. :) Han är väldigt lik min gamla katt Hilbert i färgerna och teckningen!

Förut i livet så har jag haft en massa andra katter, fiskar och kaniner.
Med kaninerna hade jag en jävla otur. Min första egna kanin hette Målle. Han var en vädur, bröt sej ut ur sin bur jämt och städndigt. Tillslut så försvann han, gissa på att räven tog han.
Sen efter nått år så skaffade jag en svart krabat som fick heta Stampe, vansinnigt söt. På vinter halvåret så fick han bo en laggård med en annan kanin och en massa kossor. Hans liv slutade under en höbal..
Sista kaninen jag hade hette Puffe. Han var en belgisk jätte. Där kan man snacka om utbrytar-kung! Ingen bur eller hönsnät kunde hålla han fången. Hur man än gjorde kom fanskapet ut.
Vid hösten så försvann han, hittade inte igen honom. Sen fick jag reda på att mina dåvarande grannar hade snott honom. Lill tjejen i familjen råkade försäga sej en morgon när vi väntade på bussen. Jag vart förbannad, sedan efter några veckor så ringde dom hem och sa att dom hade min Puffe och den där lilla tjejen kunde inte ta hand om honom för att hon var rädd för han!
Så då fick jag igen honom.. Men hans liv slutade med slaggis med en räv. Så när jag fann honom hade han tappat huvudet..
Minns så väl när jag hade varit ute och letat honom, så hittade jag honom utan huvud. Så frågar mamma när jag kommer gåendes mot huset  "Har du hittat Puffe??", "Jooo, de har ja, men han har tappat huvve!" svarade jag grinandes. Sen va min kanin-karriär över!

Katterna:
Hubert var min första katt, han hade vi mest på prov för att se om min brors astma kunde hantera en katt. Jag lyckades tjata till mej de så vi skaffade en katt när jag var 4-5 år. Men han fick bara leva i ca 1 år, för sen så kunde inte min bror hantera det längre. Hans astma var värre när han var mindre..

Hilbert fick jag när jag var 13, han var bara min! Fösta halvåret så bodde han inne hos mej, han gick ut via min ballkongdörr. Tillslut så tyckte pappa så synd om Hilbert så han fick flytta in till resterade familjen. Och det fungerade finfint. Han vart 8 år. Väldigt speciell katt, tror de va lite lätt inavel i han men han var min fina kisse katt. Finare katt får man leta efter.

Kisse skaffade jag och Stige i lag när vi bodde i piteå. I samma veva som vi flyttade till östersund så flyttade Kisse till pappa och vart utekatt. Bodde där i nått år sen vart han överkörd.

Kissan tog jag från jobbet, hon var en hemlös liten stackare, full med tovor och mager som en skrika. Hon bodde hos oss i 3-4 år. Sedan började hon pinka och bajsa inne i skor, på kläder, mattor. Allt du kan tänka dej. Så efter det fick hennes liv avslutas pga det...

Fiskarna dog självmant.