Dag 4 – Din första hund
Min första hund hette Tjabo, han var en blandras mellan Boder Collie och Norrbotten spets.
Har var den mest underbaraste hunden man kan få som första hund! Han föddes på julafton 1996, dom första 6 åren bodde han hos sin första ägare, Pelle, där spenderade han livet som ko-vallare.
När jag började skolan så tyckte Pelle att jag måste ju ha en hund när jag går på hundskola, och så blev det. Efter jullovet så åkte jag och Tjabo upp. Va absolut inga problem alls. Han fann sej in i allt på engång.
Vi testade på det mesta tillsammans, det han gillade bäst var viltspår, men stackarn var ju så himla skotträdd så vi kunde aldrig tävla eller så. Men han va en jäkel i spåret. Tog inte lång tid alls för honom när man hade lagt ett spår som hade legat över natten, han var så jäkla duktig.
Är det någon jag saknar så är det Tjabo. Det är så himla tomt utan honom..
2010 i april fick han somna in. Det var den mest jobbigaste dagen jag någonsin har varit med om, aldrig gråtit så många tårar på samma dag. Saknaden kommer nog aldrig försvinna. Min blåögda fina prins.
Det är lite små roligt, Tjabo var alltid min lilla prins. Men Boss har jag aldrig kallat prins. Det var Tjabos extra namn.
Min fina fina hund..
Skulle kunna skriva hur länge som helst om just denna hund.. Men jag ska inte tråka ut er totalt..
Har var den mest underbaraste hunden man kan få som första hund! Han föddes på julafton 1996, dom första 6 åren bodde han hos sin första ägare, Pelle, där spenderade han livet som ko-vallare.
När jag började skolan så tyckte Pelle att jag måste ju ha en hund när jag går på hundskola, och så blev det. Efter jullovet så åkte jag och Tjabo upp. Va absolut inga problem alls. Han fann sej in i allt på engång.
Vi testade på det mesta tillsammans, det han gillade bäst var viltspår, men stackarn var ju så himla skotträdd så vi kunde aldrig tävla eller så. Men han va en jäkel i spåret. Tog inte lång tid alls för honom när man hade lagt ett spår som hade legat över natten, han var så jäkla duktig.
Är det någon jag saknar så är det Tjabo. Det är så himla tomt utan honom..
2010 i april fick han somna in. Det var den mest jobbigaste dagen jag någonsin har varit med om, aldrig gråtit så många tårar på samma dag. Saknaden kommer nog aldrig försvinna. Min blåögda fina prins.
Det är lite små roligt, Tjabo var alltid min lilla prins. Men Boss har jag aldrig kallat prins. Det var Tjabos extra namn.
Min fina fina hund..
Skulle kunna skriva hur länge som helst om just denna hund.. Men jag ska inte tråka ut er totalt..
Kommentarer
Trackback
