bergmanskans

Som dom flesta vet så lyckas jag med det mest konstiga saker.
Jag är expert på att inte se mej för och samtidigt göra bort mej, men jag skrattar ju åt det iaf haha!
Men jag måste dela med mej av min dag idag:

Jag och Stige var ute med Annichen och Joakim, Annichens bror och hans tjej.
Var och åt ute på resturang, jätte trevligt var det, och gott.
Sen var det dax att betala, jag är ju kvinnan med resurserna så jag betalade, man fick gå fram till disken och betala så vi gick fram.
Jag står och väntar på att jag ska få mitt kvitto. Är helt säker på att Stige står brevid mej på vänster sida.
Så ser jag i ögonvrån hur han sträcker sej över disken och tar en godis.
Och jag frågar "Men vad håller DU på med???"
Så hör jag en annan mans röst som säger "Jag tar mej en godis, skaru ha en?"
Jag: "Haha nä tack det är bra, du får utsäkta jag trodde du var min skallige karl!"
Han: "jaahaa...!?"

Jag höll på att dö! Jävlar i min själ, ut fort som fan och garva så jag höll på väcka de döda ungefär.
Och det mest roliga är att Stige är INTE skallig, han har ju en massa hår på skallen så undra om han blev lycklig på mej när jag påpekade att han var hårlös den stackars gubben.
Sen de mest fulaste är att han bor här i området och parkerar sin bil på samma parkering som vi.
Hahaha jag dör för fan om han skulle känna igen mej.
Så jag satt och skratta säkert i 50 minuter efteråt det hände, så förbannat kul. =)

Ingen och då menar jag INGEN lyckas som mej, Emma Bergman i egen hög person! =)