bergmanskans

Att det kan vara så förbannat jobbigt.
Jag vill ingenting, orkar ingenting, känner inte för att göra nått.
Jag vill bara sitta och deppa, tänka och sakna. Det är förbannat jobbigt.
Kändes som om jag skulle bryta ihop ett x antal gånger på skolan idag, men som vanligt jag biter ihop.
Man väntar sej att både Tjabo och Boss ska komma springades emot en och se överlyckliga ut för att man inte träffats på en hel dag, men det är bara Boss som kommer. Jag saknar att se min älskade Tjabo springa in genom dörren och se överlycklig ut, med blicken i ögonen "Gud vad jag har saknat dej idag, lämna mej aldrig mer". Eller att man vet att efter man har släckt lampan när man ska sova så dröjer det 3 minuter innan han smyger sej upp och lägger sej vid mina fötter och drar en djup suck innan han sover för kvällen. En sån där suck "haha jag lyckades ta mej upp utan att dom märkte mej" fast han fick sova i sängen hur mycket han ville.
Eller dom dagarna när han var hemma med mej och man vaknar av att det är otroligt varm så tittar man bakom ryggen så ligger han tätt intill och snarkar.
Eller när man sover på soffan och man vaknar av en förfärligt dålig lukt av att Tjabo har slickat en i ansiktet för att väcka en enbart för att bli kliad.
Eller hur överlycklig du blev så fort du såg att man hade en boll eller en pinne, hur du sken upp som en sol.
Man märker även att Boss saknar honom, han har ju ingen som jagar honom nu när vi är ute på kvällarna och han får springa lös. Tjabo vallade alltid Boss, fast det tog ett tag innan han kom igång innan Boss lyckades egga upp honom så han började valla honom.

Det gör ont, varje jäkla minut.
Jag saknar dej mer än du kan ana. Min vackra prins.


Tjabo i full kareta efter en boll.